Skip to main content Skip to page footer

Redan 2015 presenterade EU en handlingsplan för en cirkulär ekonomi med målet att "sluta cirkeln". Visionen var att återvinna råvaror oändligt och därmed avvärja klimat- och miljökrisen. Även åtta år senare, och trots vissa framgångar, står vi fortfarande inför många utmaningar för att nå detta mål.

Aktuella utmaningar och eftersträvade mål

Trots EU:s ansträngningar är den nuvarande statusen för plastcirkulär ekonomi i Europa långt ifrån de uppsatta målen. Varje månad producerar en genomsnittlig europé tre kilo plastavfall. Enligt OECD tillverkades 450 miljoner ton plast globalt under 2020. Denna mängd kan tredubblas till 2060. Trots EU:s "återvinningsrekord" återvinns endast cirka 40 % av det gamla plastavfallet i Europa. Resten bränns eller hamnar i vatten och jord. Färska undersökningar från Investigate Europe visar att det fortfarande finns en stor obalans inom EU. Vissa europeiska länder förlitar sig fortfarande huvudsakligen på avfallshantering och har begränsad återvinning.

För att skapa ett effektivt system utan ekonomiska förluster, plastavfall eller föroreningar krävs ett systematiskt tillvägagångssätt: en fullständig omdesign av tillverkning, användning och återanvändning av plast samt en omstrukturering av det underliggande systemet. Ellen MacArthur Foundation, en ideell organisation som arbetar för att skapa en cirkulär ekonomi, har identifierat sex kärnpunkter som omfattar visionen för en cirkulär ekonomi för plast:

  1. Högsta prioritet är att eliminera problematiska och onödiga förpackningar genom omdesign, innovation och nya leveransmodeller.
  2. Engångsförpackningar bör också minskas genom återanvändningsmodeller.
  3. Alla plastförpackningar bör inte bara vara 100% återanvändbara, återvinningsbara eller komposterbara, …
  4. utan också faktiskt återanvändas, återvinnas eller komposteras.
  5. Det är också nödvändigt med en tydlig åtskillnad mellan användningen av plast och konsumtionen av ändliga resurser.
  6. Alla plastförpackningar bör dessutom vara fria från farliga kemikalier.

För att förverkliga denna vision av en cirkulär ekonomi för plast krävs inte bara avskaffandet av alla problematiska och onödiga plastartiklar, utan även teknologiska innovationer för att säkerställa att den plast vi behöver är återanvändbar, återvinningsbar eller komposterbar.

Möjligheter att optimera återvinningsgraden och användningen av återvunnet material

En ofta diskuterad lösning för att förbättra plaståtervinningen är en lagstadgad minimikvot som fastställer hur stor andel av plastavfallet som måste återvinnas. Detta skulle leda till mer sortering och därmed öka tillgången på återvunnet material. En annan åtgärd vore en lagstadgad minimikvot för användningen av återvunnet material i vissa plastprodukter. För närvarande finns det i EU och Tyskland endast återvinningskvoter för PET-engångsflaskor. Från och med 2025 måste dessa bestå av minst 25 % återvunnet material, och från 2030 av 30 %. Redan nu har Tyskland nått denna nivå och intar en ledande position i Europa med 40 % återvunnet innehåll i PET-flaskor. I november 2022 föreslog Europeiska kommissionen dessutom en bindande kvot för återvunnet material i alla nya plastförpackningar.

En utvidgning av pantsystemen till fler produktgrupper skulle också kunna öka återvinningsgraden. Pantsystem möjliggör ren separation av plastavfall och produktion av högkvalitativt återvunnet material.

Men för att nå EU:s mål mot en cirkulär ekonomi krävs mer än bara kvoter. Varje förpackning måste från början designas smart för återvinning enligt strikta riktlinjer. Dessutom måste höga återvinningskvoter implementeras inte bara i Tyskland, utan i hela EU, för att säkerställa tillräckligt med återvunnet material för livsmedelsförpackningar. Nya återvinningsteknologier bör också snabbare godkännas för livsmedelssektorn.

Tidigare framgångar

Även om det fortfarande är en lång väg kvar, börjar ansträngningarna för att främja återvinning av plastförpackningar redan ge resultat. År 2021 uppnåddes en materialåtervinningsgrad på 65,5 % i Tyskland, vilket är en ökning med 5 % jämfört med föregående år.

Därmed överträffades det höjda återvinningsmålet på 63 % som gäller sedan 2022. Sedan införandet av förpackningslagen 2019 har återvinningsgraden ökat med 55 %. 

Även design-för-återvinning-strategin visar lovande resultat. Enligt en studie från GVM (Gesellschaft für Verpackungsmarktforschung) är 74 % av de plastförpackningar som samlas in från hushåll väl återvinningsbara. År 2016 var det 66 %. För att bibehålla denna trend tar den tyska regeringen ytterligare steg med utvidgningen av förpackningslagen. Sedan början av 2022 är alla engångsflaskor av plast och alla dryckesburkar pantbelagda. För att motverka de dagliga tonvis av förpackningsavfall från take-away-engångsförpackningar måste restauranger från och med i år även erbjuda återanvändbara behållare för mat och dryck. För återanvändbara kaffe-till-gå-behållare har olika system redan etablerats. Dessutom har exporten av avfall till Kina och Sydostasien minskat avsevärt sedan 2016 på grund av EU:s exportförbud för svåråtervinningsbara plastavfall. 

Enligt en studie från GVM och Ifeu-Institutet för Energi- och Miljöforskning Heidelberg med titeln ”Bidraget från cirkulära förpackningar till klimatneutralitetsmålet 2045” kan växthusgasutsläppen från råvaruproduktion, förpackningsproduktion, distribution samt avfallshantering och återvinning minska med 94 % till 2045. Enligt studien nådde förpackningsförbrukningen i Tyskland sin topp 2021 och kommer att minska kontinuerligt framöver. Samtidigt kommer användningen av återvunnet material att öka.

Ansträngd situation inom plastindustrin

```html

Utmaningar för plastbearbetare

Svag efterfrågan, höga energikostnader och brist på kvalificerad arbetskraft skapar oro för plastbearbetare just nu (maj 2023). Nästan vart femte företag har minskat sin produktion avsevärt. Utsikterna för de kommande månaderna ser också dystra ut, då mer än en tredjedel av företagen förväntar sig personalnedskärningar inom branschen. Enligt IK (Industriföreningen för plastförpackningar e.V.) är den främsta orsaken till den nuvarande krisen den låga efterfrågan på plastförpackningar. De fallande råvarupriserna sedan mars har haft en negativ inverkan på hela plastkretsloppet. Plastbearbetare står exempelvis inför problemet att de måste köpa dyrt återvunnet material för att uppfylla kvoterna, vilket påverkar lönsamheten.

Utmaningar för plaståtervinnare

På grund av den ihållande priskonkurrensen väljer plastbearbetare ofta det billigaste alternativet och använder alltmer jungfruligt material, vilket sätter press på plaståtervinnare, som förklaras av branschföreningen för plaståtervinning vid bvse. Efterfrågan på återvunnen plast är så låg att produktionen ibland måste begränsas eller till och med stoppas. Lager av regranulat, malgods och kompositer växer stadigt. På grund av den svaga efterfrågan tar köparmarknaderna upp för lite sekundärmaterial. Situationen är särskilt kritisk inom PET-återvinning.

```

Slutsats

Trots EU:s ansträngningar är plastens cirkulära ekonomi i Europa fortfarande långt ifrån målen. Återvinningsgraden ligger på endast cirka 40 %, medan plastproduktionen fortsätter att öka. För att uppnå en hållbar och miljövänlig användning krävs grundläggande förändringar i tillverknings-, användnings- och återanvändningsprocesserna för plast. Lagstadgade minimikvoter för återvinning och användning av återvunnet material samt utökade pantsystem kan vara effektiva åtgärder. Trots vissa framsteg kvarstår utmaningen att skapa ett fungerande system utan ekonomiska förluster, plastavfall eller föroreningar.

En systematisk strategi och ökad användning av innovativa sorteringsteknologier och lösningar är nödvändiga för att säkerställa återvinnarnas konkurrenskraft och lönsamhet. Detta är avgörande för att förbättra återvinningsgraden, främja användningen av återvunnet material och förverkliga det långsiktiga målet om en cirkulär ekonomi för plast.